Hmm… blir inte av så ofta att jag skriver på bloggen nu i alla fall tror jag… Min bärbara dator mår inte så speciellt bra… Låter som ett tröskverk (vilket den har alltid gjort, men nu ett jäkligt stort tröskverk..) Den dör gång på gång och blir vääldigt varm, dessutom… Det där j&¤£”\vla strecket mitt skärmen, som man måste trycka på för att den ska försvinna, är ett tecken på att det är billigare att investera i en ny än att laga den… sigh… Det enda som finns att göra nu är att köra i princip alla mina internet sysslor på morsans gamla burk vars operativsystem behöver uppgraderas, dock så är denna version så gammal så att uppgraderingen inte finns längre, för den är för gammal… Med andra ord så är det ett väldigt antik version som jag sitter vid och skriver på nu… Tror nog att det finns lite kämparglöd kvar i min laptop, men den behöver jag till hösten, då jag förhoppningsvis kan börja studera, distans, via datorn mestadels… Så nu kan jag knappt inte redigera bilder (vågar inte) klippa film, vara på msn eller andra saker… Eftersom datorn i princip dör efter några gångers harpan så… Ja… Hejja…
Jaja, nog om tekniken. Nu är det Mars, våren är påväh, härligt härligt! Farsan har sett de tre första snödropparna nu här på tomten, och jag och morsan har solat i minst sammanlagt 2 timmar den här veckan (dock enbart knoppen) Vårpippina sjunger och Nisse är ute och ränner om nätterna för att leta efter kattfruntimmer. Snön smälter (halleluja) och nu är det lagligt för bönderna att köra skit igen.
Igår hade jag och mor namnsdag, Maria, det firades med tårta, pappas löffsa och köttfärsgratinerade mackor. Det var gott! Blev dock lite panik med tårtan som mamma och jag slitit med. I fredags gjorde vi den och kavlade ut den gröna marsipanen, lade på den och jag gjorde jätte fina löv till de rosa marsipanrosorna. Sen, igår e.m. Så skulle vi garnera vår fina Maria tårta, jag fick äran att ta bort gladpacken, men påföljden av att marsipanen hängde med på gladpacken, tårtan såg lite ut som en sarjad kattleksak… Smått panik drabbade mig och mor, men då kom jag på att vi kan amputera tårtan, de fina löven jag gjort av resterande gtön marsipan under gårdagen fick offras. Alla 12 blad blev till en boll som vi kavlade ut och skar ut i fyrkanter. Pappa stod bara och tittade på oss och sa att han sticker ut och går. Lika bra tänkte vi. När väl tårtan var amputerad så såg den väldigt…. lappad ut… men det försvinner säkert med florsockret som vi strör över sen tänkte vi. Tjaa, den försvann ganska bra, såg lite ut som Bonnens blöjda åker gjorde när det var fullt med snö ute. Sen satte vi på de tre rosa, lövlösa rosorna. ”Du kan väl skriva Maria med sånna där glansiga pärlor (strössel formade som kvicksilverkulor)” sa mon kära mor till mig. Visst sa jag… Har ni försökt skriva något med pärlsströssel på en florsockerdränkt prinsess tårta? Dessa glasiga pärlor hamnar överallt, och om man försöker trycka ner dem i tårtan så ser man fingeravtryck i det vita pulvret och marsipanen klippar sig fast.. Så gott som möjligt så försökte jag forma M:et, det gick fint, men när jag kom till slutet av A:et så började jag tvivla på att det skulle få plats innan den stora rosen (tårtan var avlång)… Nej.. Men så kom jag på att vi hade lite blockchoklad i kylskåpet. Jag kan ju skriva Maria i choklad! Najjs! Snabbt som tusan slängde jag till mamma en pincett så hon kunde plocka upp dessa pärlor igen, jag sprang och hämtade blockchokladen och värmde upp den i mikron… Då blev det lite favorit i repris… I mitten på veckan så höll nämligen far min på att döda maskar i tickor, och hur gör man då? Jo, man mikrar tickorna (för de som inte vet vad tickor är så är det sånna där trädsvampar som växer på träd) . Men så kom han på att han skulle göra något annat när han hade lagt in den fina tickan i mickron som han har ute i sin snickarverkstad. Efter en liten stund när han höll på med den där andra saken så kom han på ”Oj just det!” Han rusade in i snickarverkstaden, vilken var överrökfylld, i mickron brann en vacker brasa och det stank eldat kaddaver. På några sekunder fick pappa ut den brinnande tickan ur mickron, sprang ut på gården och morsan, som stod utanför huset och rystade mattan fick se en väldigt fin syn. Kors och tvärs sprang far min med denna övertända ticka som om den vore en os-fackla. Och det rök ur snickarverkstaden. Ja…. Verkstaden brann inte ner och allt är i princip som vanligt, nu, förutom det svarta kolbiten som ligger i snön på våran gräsmatta… Aja, i alla fall, åter till mig. Jag satte in chokladen i mickron och satte den på max och tre minuter. När jag sedan höll på att klippa smörpapper till struten som jag skulle spritsa med, så började det lukta grillade chokladbananer, mmm, va gott tänkte jag
det tog några hundradelar innan jag fattade varför det luktade bränt socker och att det fräste i mikron…. ”Iiiiiiiih” skrek mamma och jag förstod att det höll på att börja brinna i mikron. Jag slängde upp mikrodörren där chokladen låg och fräste, det bolmade rök ur mikron och fyra av våra sex köks och tvättstugefönster for upp. I den lilla skålen fanns nu lite flytande blockchoklad och något kolonliknande som påminde om popcorn… Aja, tillslut blev det faktiskt en fin Maria text och massor av florsocker
Borsett från de små händelser som jag berättat om här så höll morsan också på att döpa tårtan under vattenkranen, för hon skulle spola bort resterna av florsockret som låg på brickan som tårtan var på…. Tur att pappa var ute och gick.. Så tillslut, en timme efteråt, så kom syrran och hennes sambo och åt tårta, och den var riktigt god! Av ngn anledning så blev bokstäverna över…
För övrigt, tjaa, har vädrat alla mina sängkläder och alla filtar samt de två tygstyckena som hängde på väggen, det rök som tusan när vi rystdae dem, så nu har jag bara en filt uppe (och Tindras lilla filt), och resten av alla diverse textilier är nerpackade, så nu är det fräscht!
Kissekatterna mår ganska bra, duschade Vinter i måndags, har inte gjort det sen i september pga av han kala svans, men nu är det på god väg att bli normalt igen. Det gick fint att bada honom, med lite assistans av pappa. Vinter har tyvärr ett sår under hakan som inte vill läka, prövade med tratt i början på veckan så han inte skulle klia på det, med påföljden av att katten bara låg i ett hörn och var livrädd och varken åt eller drack. Usch så synd det var om honom, så jag tog av den efter några timmar. Så nu har jag skaffat sårsprit och salva till honom, så jag hoppas det försvinner snart och att det inte blir infekterat, det är ju inte direkt billigt att gå till veterinären… men nu mår han för övrigt fint, leker och står i. Han börjar väl få vårkänslor oxå
Tindra mår finfint, hon gör jätte framsteg, hon var med oss och min syrra samt hennes läskige sambo som luktar hund, hela tiden igår, vid matbordet. Jamade och stod i! Jätte gosig
Kan det vara vårkänslor? Freddy mår bra nu oxå, han hade ju problem med ögonen ett tag, men nu är de jätte fina
Han älskar att kunna sola ute på altanen igen. Gjorde ettt test häromdagen på en internetsida, Freddy fyller19 människoår i år, och när han var 18 så var han 100 kattår, han är alltså över 100 nu, wow
Zippo han knatar och står på än. Hans hårtöffsar där bak har blivit jätte långa, det tyder på att han är lite ”sugen” igen, även där vårkänslor…. Han är en mkt gammal man. Men munter
Mmm, nu luktar det hasselbackpotatis, jag är hungrig som en varg! Time to eat!